Hälsinglands blånande berg. HÄLSINGLAND Här kan du ta del av diverse kuriosa och intressanta fakta om Hälsingland och dess symbol bocken. Tipsa oss gärna om skrock, historier, dialektord eller annat smått och gott från vårt kära landskap. Har du en favoritplats i Hälsingland? Skicka ett MAIL Länkar till andra hälsingerelaterade sidor hittar du HÄR HÄLSINGEFLAGGAN För några år sedan gav Hälsingeakademin en av sina ledamöter, Bisse Thofelt, uppdraget att skapa en hälsingeflagga. Snabbt kom han underfund om att det skulle vara en korsflagga med mustiga färger. Den blå färgen symboliserar himlen, bergen, sjöarna, men framförallt poesin. Det röda symboliserar hjärtat, blodet och lingonen. Det gula hjortronen och solen, Hälsinglands egentliga guld. Vill du ha en egen hälsingeflagga? Du kan beställa genom Söderhamns Turism, tel: 0270-753 53 Flaggan är i den lilla modellen som man kan ha ute på väggen och den kostar 180 kronor. HÄLSINGESYMBOLER Blomma - linblomma Djur - lodjur Fisk - id Fågel - tjäder Insekt - svavelgul höfjäril Mossa - stor björnmossa Sten - dellenit Svamp - blek taggsvamp Läs den spännande historien om vikingen Fune och hur hälsingebocken kom till Hälsingland! Klicka HÄR GETEN I HÄLSINGLAND "Eftersom geten är mycket härdig och tycker om att klättra i berg, trivdes den bra i det bergiga Hälsingland. På 1500-talet var den viktig för landskapets försörjning." Ur boken "Tecken, märken och symboler" av John Foley. VÅR LANDSKAPSBLOMMA – LINBLOMMAN Linet med sin klara och förtrollande blomma har alltid fascinerat och jäktat människan. Inte minst i Hälsingland har den blå blomman varit en trogen följeslagare, trots de många och tunga arbetsmomenten, från linfrö till färdig produkt i form av lakansväv, handdukar, vackra bordsdukar med mera. Linhanteringen kulminerade under 1800-talet, men även in på förra seklet var linet en säljande vara både inom och utanför sockengränserna. Det företogs långa resor med färdiga produkter att sälja, till bl a Gävle, Uppsala-Distingen, Sala och Hedemora. Resorna gjordes under den kalla vintern och blev ofta dramatiska. Åtskilliga dagsverken krävdes och många är de kvinnor, män och barn med speciella kunskaper och färdigheter som arbetat vid skäkten, vid spinnrocken och vävstolen. Arne I Johansson, manusförfattare till bl a ”Linets vägar” som visades i Trolldalen sommaren 2001 Ostkaka. Foto: Birgitta Hansson HÄLSINGEOSTKAKA Som Mildred Hansson på gården Åkre i Segersta gjorde den: 10 liter mjölk, värmes till 37-38 grader 10 msk vetemjöl (2 dl) 1 dryg msk ostlöpe Mjölet, utrört i lite av den varma mjölken iröres i resten av mjölken (ev. 1 ägg till redningen). Rör så det blir ordentligt blandat. Sen ostlöpen, då får man börja röra sakta och försiktigt. Efter 15-20 minuter har den löpt. Låt stå ca 20 min så ostmassan sjunker och man kan hälla av en del vassla. Ös upp i en sikt klädd med silväv. Låt stå och rinna av tills massan känns stadig. Lägga över i en smord 3 liters form. Grädda i vattenbad 225 grader minst 1 1/2 timme. Lyft av ”skoven” då en halv timme återstår och öka till 250 grader. Ös då och då av vassla med en sked. Låt kakan kallna innan den stjälps upp. Sitter den fast? Värm då på spisen, så släpper det. På 14 liter mjölk blir det 3 kg. Man räknar med 1 liter/person. Servera saftsås till ostkakan. Beräkna 2 dl/person. HÄLSINGEORD Har du svårt att förstå konversationen? Lär dig hälsingemål med hjälp av ordlistan som du hittar HÄR HÄLSINGEHUMOR Några historier hämtade ur boken Hälsingehumor av Albert Viksten och Sven Viksten kan du läsa och skratta gött åt HÄR HÄLSINGESÅNGEN Ladda ner Hälsingesången – Såg du det landet – framförd av Hanebosextetten HÄR (Högerklicka och spar filen, som är i mp3-format, på t ex skrivbordet) Texten hittar du HÄR Noterna finns HÄR BOSSES BIBLIOTEK Ett bibliotek över hälsingelitteratur sammanställt av Bosse Lindqvist är under uppbyggnad. En fullständig förteckning över Hälsingerunors innehåll från första utgivningen 1921 och framåt kan du ta del av HÄR